Självklart..

Tänker jag på dig..I stort sett varje dag...



Och nej jag längtar inte tillbaka åtminstone inte till det vi hade på slutet...



Men jag saknar dig visst saknar jag dig...Framförallt saknar jag att veta att allt är ok med dig..



Saknar däremot inte min egen tafathett och förmåga att alltid fly in i din famn så fort livet kändes jobbigt..



Nu har jag inget alternativ längre......Nej jag har verkligen inget alternativ....



Har på ganska kort tid förlorat allt det jag hållit som kärast.......Men det är ok..jag tror att det finns en mening med det...Jag kanske behöver det här....Att vara helt utan alternativ..



För mitt bland ruinnerna sitter jag och känner mig lugnare och starkare än någonsin...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0